.png)
Jag såg detta citatet idag och det tog mig till några tankar och egna känslomässiga erfarenheter om personliga gränser och integritet.
Vet inte riktigt hur jag ska formulera detta. Jag gör ett tappert försök. Förhoppningsvis med respekt och med tydligheten att detta enbart är min subjektiva uppfattning och upplevelse från mitt liv och arbetsliv.
Delar för att jag tycker det är viktigt och något som ofta kommer upp i mitt coachande. Att sätta gränser, respektera och kommunicera sina gränser. Givetvis även möta andras gränser. Hitta en dans som passar båda/gemenskapen. Där det finns plats för både jaget och viet. Det går att vara sig själv och samtidigt respektera integritet.
För mig är att möta den andres gränser att ge respekt. Jag hedrar den andres så. Jag vet att det inte är så för alla. Såklart. Vill ändå ge mitt perspektiv. Kanske bidrar det till någon i fältet. Kanske inte…
Det är intressant att reflektera över våra gränser. Vilka gränser som är viktiga och tydliga i konturen och vilka som är mjuka.
Hur har vi det med våra egna gränser?
Visar vi dem?
Hur är vi med andras gränser?
Respekterar vi dem?
Hur beter vi oss i detta gränsland?!?
Viktiga frågor!!
Det sägs att jag är tydlig med mina gränser. (Förmodligen och kanske för att de blivit så otroligt överkörda när jag byggde mitt jag.) Ändå har jag varit med om ganska många, för mig, gränslösa beteenden som jag upplever som direkta intrång. De bygger inte på att ge utan att ta (hänvisar till samtyckeshjulet). Det intressanta är att det nästan uteslutande är i ”spirituella”/ ”medvetna” kretsar/gatherings där många anser sig inkännande och medvetna om samtycke.
Ändå kan det ses okej, att utan att känna mig och kolla av, att krama mig. Att ha tillträde till min kropp. Dyka rakt in i mitt space och pilla på mina stensmycken. Gå fram till mig och pussa mig på pannan. Utan att känna min partner ta sig en gosning. Pilla mig i håret utan att jag bett om det…. Etc etc…. Detta är exempel som hänt mig och får mig givetvis att fundera över min relation till gränser. Är jag inte tillräckligt tydlig eller utmanas jag av gränslöshet för att bli tydligare.
Vidare reflekterar jag och faktisk lite ler åt medvetenhetsmanipulationen som kan komma efter en gränssättning: ”Tina du kanske ska fundera över varför du har så tydliga gränser?” ”Kanske är det ditt kontrollbehov?” ”Du kanske ska släppa kontrollen” ”Kanske ska du träna på vi:et och följa flödet!” ”Bli mer öppen och inbjudande.” ”Du kanske ….har stort ego … eller problem med att ta emot!?” Kanske…kanske… har jag allt det. Spelar ingen roll faktiskt.
Perspektiven som gör ännu mer omedvetet våld på den andres NEJ. För att NEJ blev obekvämt. Kanske ska vi inte ta oss rätten att gå in i den andres space, liv och sen även föreslå hur den personligt och själsligt kan utvecklas. I ”medvetna”/ ”andliga” kretsar har jag erfarit det subtila och energimässiga intrånget som täcks över med viljan att ge, hänvisning till oneness och konceptualiserad andlig kärlek.
Samtycke i all ära men det hjälper ju inte att ha det som ett hjul om det inte lever i mötet.
Nästan varje gång uttrycker jag min gräns. Ibland i förebyggande syfte (tex att jag inte vill kramas). Då blir det konstig stämning. Det är intressant eftersom många lyfter just gränssättning som viktigt.
Det är lätt att misstolka öppenhet, levnadsglädje och lätthet för inbjudan och fritt tillträde. För mig är det stor skillnad. Oavsett om det gäller andra eller mig. Jag är öppen, levande, generös och delar med mig av mycket, men det är inte samma sak som att det är fritt fram att ta för sig av mig. Förstår att det kan förvirra och bli lite chockartat för den som sammanblandat öppenhet och integritetslöshet. Öppenhet och integritet kan samexistera. I varje fall i min värld.
Jag frågar mig och dig som vill:
Vad har du för relation till gräns-gränslöshet? Din? Andras?
Vad gör du när dina gränser passeras?
Vad gör du när du passerat någons gräns?
Min delning var kanske inte så upplyftande men ytterst viktig att ta nära sig själv och reflektera över. Tycker jag. Jag tog mig och mina upplevelser som exempel. Lyft in det i ditt liv och hämta dina egna guldkorn ur detta om du vill och det ger värde.
Tack för att du tar dig tid att läsa ☀️
// Tina Ikonomidou - Livets alkemi
Delar med mig av ytterligare reflektioner på www.tinaikonomidou.com/blogg